Anläggningen på Nynäs är konstruerad för att röta matavfall, gödsel och vallensilage i syfte att försörja odlingen på gården med växtnäring samt att öka självförsörjningsgraden av energi.
Anläggningen är tillståndspliktig enligt Miljöbalken (MB) och Lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE). Tillstånd enligt MB beslutades av Länsstyrelsen 2001-03-08.
Gödsel och vallensilage produceras på Nynäs. Matavfall levereras av Nyköpings och Trosa kommuner enligt avtal. Mängderna som levereras för närvarande räcker inte till fullt kapacitetsutnyttjande varför arbete pågår för att öka mängderna.
Hantering av ingående material
Matavfall transporteras till Nynäs med sopbilar som tippar materialet på en för ändamålet iordningställd betongplatta. När materialet tippats ska det, enligt villkor i miljötillståndet,under tak. Materialet lyfts över till en mixervagn med lastmaskin varefter det mixas till grötliknande konsistens. Därefter töms gröten ner i en sluten blandningsbrunn där den vispas till välling efter spädning, samtidigt som materialet finfördelas ytterligare av en skärande pump. Materialet pumpas sedan vidare till en tank om ca 1,5m3 där hygienisering sker enligt standard (70ºC i 60 min). Gödsel och vallensilage späds med rötrest i en mindre brunn och pumpas direkt till rötkammaren.
|
Rötning
Från hygieniseringstanken pumpas vällingen till rötkammaren som rymmer ca 350m3 totalt. Kammaren är fylld till ca 5/6 av substrat och rötning sker mesofilt vid ca 37ºC. Detta är en kontinuerlig process och uppehållstiden är 3-4 veckor. Processen är totalomblandad vilket sker med hjälp av en långsamtgående propeller driven av en elmotor monterad på kammarens topp. TS-halten i ingående material är 10-12%. Efter rötning har TS-halten halverats.
Rötrest
Rötresten, ett organiskt gödselmedel rikt på växtnäring, lagras primärt i betongbrunn med presenningtak varefter det sprids på åker eller vidaretransporteras till annan lagringsbehållare. Spridning på åker sker med tankvagn försedd med släpslangar för att minska svinnet av växtnäring. Ett arbete pågår för närvarande med att optimera gödselgivan genom anpassning till markens behov. Spridning sker enligt villkor i miljötillståndet. |
Rötkammaren. Foto: Bosse Karp, 2006. |
Rågas
I rötningsprocessen bildas rågas (el biogas) som samlas under kupolen i kammaren. Rågasen innehåller 60-65% metan, resten koldioxid. Ett övertryck (upp till ca 8 mBar) uppstår i kammaren under processen. Rågasen letar sig därför vidare till en enkel typ av gasklocka om ca 15 m3 via en s k sifon, placerad vid ledningens lågpunkt för dränering av kondensvatten. Sifonen fungerar också som säkerhetsventil. Gasen nyttjas sedan till produktion av el eller renas till fordonsbränsle.
Elproduktion
Vi elproduktion går rågasen, via en fläkt som höjer trycket till ca 100 mBar, till en till biogas konverterad 6-cylindrig dieselmotor som driver en generator. Generatorn kan maximalt producera 50 kW. Generatorn är ansluten till inomgårdsnätet för el. Detta kommunicerar med leveransnätet så att el tas in vid underskott och levereras ut vid överskott. För att säkra att undertryck inte uppstår i gassystemet är gasklockan försedd med en nivåvakt (s k Wire sensor).
Fordonsgas
Vid produktion av fordonsgas leds gasen till en reningsanläggning av skrubbertyp. Skrubbern tvättar gasen med hjälp av vatten under kontrollerade tryckförhållanden. Co2-molekyler bundna till metan övergår därvid till vattnet. I reningsprocessen ingår följande steg: gastrycket höjs till ca 6 Bar ? gasen tvättas ? vattnet frigörs från Co2 ? gasen torkas samt tryckstegras till lagringstryck. Gasen lagras därefter i ett högtyckslager om ca 2 m3 under upp till 200 Bars tryck, den innehåller då 90-94% metan, resten Co2.
Dispenser
För att kunna tanka fordon är anläggningen utrustad med en dispenser av standardtyp.