1600-talets Nynäs

1600-talets Nynäs - från Fast Hus till Barockpalats.

Marina Nilsdotter Grip fick efter sin far, Nils Bossons, våldsamma död 1522 Nynäs gods på sin arvslott. Systern Kerstin fick granngodset Björksund. Marina fick i sitt första äktenskap, med Karl Eriksson Gyllenstierna, en son som sedemera blev Riddaren Nils Karlsson Gyllenstierna. I och med att han år 1552 ärvde godset efter sin mor inleddes en närmare tvåhundraårig epok av Gyllenstiernska godsherrar på Nynäs.

Den nuvarande huvudbyggnaden, "slottet", började byggas kring mitten av 1600-talet på initiativ av Riksrådet Erik Karlsson Gyllenstierna (1602 - 1657), som 1636 hade gift sig med Beata von Yxkull (1618 - 1667), sedemera känd som den beryktade "Pinntorpafrun". Erik Gyllenstierna hade liksom många andra söner i tidens högadliga familjer tillbringat åtskilliga år med studier vid olika utländska universitet, bland annat i Helmstedt, Leiden och Oxford, och även tjänstgjort som frivillig vid den franske kungens livgarde. Efter detta tjänade han under en tid som kammarherre hos Gustav II Adolf, vilket blev inledningen på en lång rad av alltmer betydelsefulla uppdrag i rikets tjänst.

Kanske var det intrycken av de många storslagna byggnadsprojekt han hade fått tillfälle att se under utlandsvistelserna som inspirerade till den omfattande nybyggnationen på Nynäs, liksom på ättens andra stora sörmlandsegendom Pinntorp (sedemera omdöpt till Ericsberg) i Stora Malms socken.

Det var framförallt efter 1645 som Erik började ägna något större intresse åt Nynäs, vars ägor ytterligare hade utvidgats genom köp av angränsande jordområden åren dessförinnan. Erik Dahlbergs tecknade förlaga, daterad 1665, till ett kopparstick i praktverket "Svecia Antiqua Et Hodierna" (Det forntida och nuvarande Sverige) är den hittills äldsta kända avbildningen av gården.


Nynäs. Teckning av Erik Dahlberg 1665.

Bilden visar den förmodligen ofullbordade huvudbyggnaden i ett kuperat och ganska vattenrikt landskap, med klippor, skogsdungar och en grund havsvik i förgrunden. En lång träbro förbinder gårdsområdet med det skogsbevuxna backarna på andra sidan vattnet. Runt omkring huvudbyggnaden syns olika timrade hus, kanske kvarn, magasin och visthusbodar. Till vänster i förgrunden, bakom trädet, skymtar gårdens så kallade "fatabur", en i äldre gårdsbebyggelse karakteristisk magasinsbyggnad med sin utskjutande övervåning. Bakom bebyggelsen skymtar Rundbosjöns vattenspegel.

För att vara påbörjad vid mitten av 1600-talet ger slottsbyggnaden på bilden ett förvånansvärt ålderdomligt intryck. Det branta, kanske spånklädda, sadeltaket och gavlarna med trappstegskrön förknippar man snarare med senmedeltidens eller renässansens nordeuropeiska arkitektur än med 1600-talets stilideal. Dessutom verkar det som att den södra delen av huset inte ännu hade blivit uppförd vid tiden då bilden tecknades, vilket gör att byggnaden ser märkligt asymetrisk ut.

Det går inte att säkert avgöra vem som ritade den nya huvudbyggnaden på Nynäs åt Erik Gyllenstierna. De bevarade dokumenten från tiden är knapphändiga, men man kan i alla fall utläsa att en murmästare Anders (eller Andreas) Seitz var knuten till projektet.

När Erik Gyllenstierna gick ur tiden 1657, föll Nynäs på den då tolvårige sonen Conrads arvslott. Den nya huvudbyggnaden var då förmodligen långt ifrån fullbordad, men det verkar som om änkan, Beata von Yxkull, och barnen trots allt bebodde gården. Först på 1670-talet verkar byggnadsarbetena ha återupptagits på allvar, men då med Conrad Gyllenstierna (1638 - 1684) som ägare och byggherre.

Conrad Gyllenstierna hade 1675 ingått sitt andra äktenskap, med grevinnan Eva Lewenhaupt (1657 - 1729). Första hustrun, Märta Christina Ulfsparre, hade hastigt avlidit i samband med barnafödande. Troligtvis gav alliansen med den välsituerade ätten Lewenhaupt det kapitaltillskott som fordrades för att Conrad skulle kunna återuppta och fullfölja byggnadsplanerna på Nynäs.

Den enda avbildning man känner till av Nynäs från Conrad Gyllenstiernas tid som godsherre är en liten teckning av huvudbyggnaden på en karta över trakten upprättad av lantmätaren Erik Agner 1685. Denna småskaliga, men relativt detaljerade illustration visar en byggnad med modernare prägel än den som avtecknades av Erik Dahlberg på 1660-talet. Framförallt är det taket som ser annorlunda ut, med tre tornhuvar på nocken. Huset avbildas också i sin fulla längd, till skillnad från Dahlbergs teckning.



  

Detalj från karta över Nynäs gods av Erik Agner 1685.

Tyvärr finns det väldigt få övriga bevarade handlingar i gårdsarkivet som berör byggnadsarbetena på Nynäs under Conrad Gyllenstiernas tid, varför det är svårt att med säkerhet avgöra hur realistisk bilden av huvudbyggnaden på Erik Agners karta egentligen är, eller vilka hantverkare och eventuella arkitekter som kan ha varit involverade. Vi kan emellertid förmoda att Conrad var angelägen om att skänka den nya huvudbyggnaden på Nynäs en mer tidsenlig och representativ utformning än den som fullbordats under faderns levnadstid. Inte minst då hans bröder Christoffer och Carl Gyllenstierna stod bakom två av tidens mest storslagna och moderna byggnadsprojekt på sina respektive gods; Pinntorp (sedemera Ericsberg) i Södermanland respektive Steninge i Uppland.

Sannolikt kunde bröderna Gyllenstierna sinsemellan utbyta skickliga hantverkare och på annat sätt dra nytta av erfarenheterna från varandras slottsbyggen. Ett exempel är den slående likhet i detaljerna som finns mellan de exceptionellt välbevarade 1680-tals stucktaken på Nynäs och liknade bevarade stuckdekorationer på framförallt Ericsberg.